BAMSA - A Mindsport For All - lämnar information om bl.a. studier man gjort bland vuxna bridgespelare om bridgens överlevnad och hur man ska få unga spelare att känna till och ta till sig spelet bridge.
Förutom sammanfattningar av studier finns bl.a en Podcast, en video samt information om en nyutgiven bok, The Art of Becoming A Top Bridge Player, full av intervjuer med 60 toppspelare .

Allt material är på engelska.

All info med länkar | Podcast | Video | The Art of Becoming A Top Bridge Player |

Nedan ett försök till översättning av den sammanfattande rapporten om bridgens överlevnad, den är inte på något sätt ordagrann.

BAMSA sammanfattande rapport 2024

Rapporten i original

Det är svårt att uppskatta hur många människor runt om i världen som spelar bridge socialt och/eller tävlar. Siffrorna tyder dock på att antalet har minskat avsevärt sedan bridgens popularitet på 1950-talet, då trettio miljoner människor uppskattades spela bridge enbart i USA (Smith, 1957).
Nu rapporterar World Bridge Federation (WBF) att de har runt en miljon registrerade medlemmar som regelbundet tävlar i evenemang.

I detta projekt undersöktes sociologiska faktorer kring varför bridge är på tillbakagång och behöver marknadsföra sig mer.
Potentiella möjligheter och utmaningar när det gäller att främja rekrytering och bibehållande av spelare undersöktes ur ett sociologiskt perspektiv.
Trettio djupgående intervjuer genomfördes med bridgespelare, lärare och Förbund samt frivilliga från Storbritannien, USA, Europa och Australien.

Slutsatser

Runt om i världen upplever bridgelärare, spelare, klubbar, förbund och andra organisationer att rekrytering och bibehållande av spelare är svårare idag samt ser en minskning av medlemsantalet. Det visar sig på lite olika sätt.
Det Skotska Bridgeförbundet har t.ex. svårt att locka till sig ungdomsspelare på elitnivå, medan de nederländska deltagarna ansåg att deras förbund har en hel del ungdomsspelare på elitnivå.
Under intervjuerna diskuterades hur antalet personer som lär sig och spelar bridge har minskat mer för personer under 50 år än för personer över 50 år.
Resultaten visar att bridgen behöver omprofilera sig samt att vi missgynnas av bristen på erkännande som en sport. Det finns även en brist på yngre människor (45 år och yngre) som spelar.

Rekrytera och behålla spelare

Yngre människor sades vara nyckeln till att bridge överlever. Deltagarna var eniga om att man för att få in fler spelare upp till 45 år måste man erbjuda en större mångfald i hur spelet spelas (dagar/tider/spellängder).
Deltagarna menade även att bridge har ett ”imageproblem” och att sporten har svårt att presentera sig som ett roligt, tillgängligt och spännande tidsfördriv för den stora massan.

Enligt deltagarna är det färre från yngre generationer som spelar bridge, vilket delvis orsakas av internet, streamingtjänster, och alternativa hobbyer som resulterar i att färre människor spelar kort hemma. Därför måste man utveckla sätt att göra sporten mer känd och mer tilltalande för yngre generationer som är mindre bekanta med spelet.

Enligt de intervjuade saknar bridgevärlden personer med marknadsföringskunskap och när sådan erfarenhet saknas misslyckas vi ofta med att använda social och digital marknadsföring till sin fulla potential. Bridgen i stort kämpar i motvind med finansiering/resurser för marknadsföring.

Ett vanligt tema vid intervjuer var att bridge tenderar att ”predika för de redan frälsta”. Man får kämpa för att engagera icke-spelare som inte känner någon som spelar. Därför är det viktigt att hitta marknadsföring och alternativa sätt att kommunicera för att nå en bredare publik och därigenom såväl kunna rekrytera som behålla fler spelare.

Det verkar finnas en medvetenhet (på såväl lokal, nationell som internationell nivå) om bridgens svagheter i utbud och marknadsföring. Deltagarna rapporterade även att det finns viss ovilja att ändra strategier och hur spel erbjuds. Den grupp som ansågs vara mest benägen att motsätta sig förändring var äldre personer som kan ha ägnat mycket tid åt bridgen och ofta har inflytelserika positioner (t.ex.styrelser).

Många deltagare ansåg att bridge har potential att bli en inkluderande sport, data tyder på att det för närvarande finns vissa ojämlikheter och en brist på representation. Till exempel kan vissa spelare ha sexistiska attityder (som att mäns hjärnor är bättre lämpade för bridge än kvinnors) och det finns en brist på mångfald i klubbar, styrelser och förbund på såväl lokal, nationell som internationell nivå.

De flesta deltagarna menade att bridge har marknadsfört sig till vissa demografiska grupper och att de negativa bilderna av bridge som en ”elitistisk äldre persons spel” kanske inte alltid är missuppfattningar.

Negativa beteenden (som bossighet och oförskämdhet) och attityder inom klubbar, styrelser och förbund (t.ex. att bridge ska spelas enligt en viss standard eller att endast klubbmedlemmar ska bjudas in) sades ha en negativ inverkan på såväl främjandet av bridgen som rekrytering och bibehållande av spelare.

Deltagarna menar att undervisningen är viktig för att få nya spelare. Data visar dock exempel på dålig undervisning med besvärliga attityder hos lärarna, brist på resurser, volontärer, studenter och interaktiva sätt att lära sig bridge själv.

För att öka möjligheterna att nå ut med bridgen till yngre människor måste man anamma digital marknadsföring och sociala medier, utveckla interaktiva sätt för människor att lära sig spela bridge själva, öka bridgens synlighet, öka medvetenheten om bridgen, reagera på negativt beteende samt göra spelet mer socialt och roligt för spelare som starkt värdesätter dessa aspekter av bridge.

Diskussion

Sammantaget tyder resultaten på att om något inte görs mycket snart är bridgens framtid i fara.
Delar av bridgevärlden är mycket medvetna om sina begränsningar och behovet av att främja bridge, rekrytera och behålla spelare, men det saknas praktisk vägledning som kan följas för att hjälpa till att ”rädda sig själva”.

Bridge brottas med brist på ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital. (Bourdieu 1983; Putnam 1995).
Det handlar främst om brist på finansiering och resurser samt otillräckliga kunskaper och färdigheter att marknadsföra bridge på ett effektivt sätt till olika målgrupper.
Det finns en del människor med marknadsföring examina/jobb i bridgevärlden, men dessa roller behöver ytterligare investeringar och utveckling.

Lösningar för att främja bridgen skulle kunna inriktas på att ”kombinera kapital”. Det kan handla om att öka förtroendet genom nätverk och dela kostnader (dvs. resurser och expertis) på lokal, nationell och internationell nivå. (Putnam, 1995). Till exempel kan en global marknadsföringskampanj utformas och distribueras där kostnader och resurser delas mellan organisationer. Detta skulle potentiellt kunna vara mer effektivt än att enskilda organisationer har kostsamma digitala mediekampanjer.

Starkt ledarskap och en sammanslagning av resurser/expertis skulle krävas för att samordna en sådan insats, men med tanke på oron kring bridgens förfall kan tidpunkten vara rätt för att undersöka denna möjlighet.