För andra året i rad vann Lag Sjöqvist SM Lag, efter att ha varit på medaljplats samtliga ronder i tävlingen. Modesty Blaise stod för en stark insats och tog silver medan Alex tog brons.

Rulla ned för referat och brickor från den sista dagen.

Slutresultat, running scores
Slutresultat, tabell

1. Lag Sjöqvist, 131,13 vp

Måns Sjöqvist, Peter Bertheau, Johan Säfsten, Per-Erik Malmström, Simon Ekenberg, Marion Michielsen

2. Modesty Blaise, 124,46 vp

Mikael Westerlund-Jim Nielsen, David Wrang-Frederic Wrang, Morgan Svensson-Bo Sundell

3. Alex, 108,52 vp

Thomas Karlsson-Alexander Sandin, Magnus Eriksson-Jan Selberg, Adam Stokka-Daniel Eriksson

Alla tidigare vinnare

Match 8, halvlek 2

Det är svårt att klaga på underhållningen. Morgonens första halvlek, den andra i näst sista matchen, bjöd på båda slammar och utgångar fram och tillbaka. Till exempel omsatte Sjöqvists match hela 82 imp.

Modesty inledde trögt mot Sivves men hämtade sig något mot slutet. Till slut tog de sig upp till endast 5 vp från Sjöqvist. Det i går utlovade kepsätandet får vänta ett litet tag.

Alex lade själva upp bollen inför toppmötet med Lag Sjöqvist i sista matchen. 40-6 mot SannaKathrine i andra halvlek hakade av Sanna och tog Alex till slagläge, endast 3 vp efter Sjöqvist. Nu fick de förvisso hjälp av Johan Säfsten i en annan match som gick bet i 6♣ på sista brickan vilket skapade en 22-imp-sving till Sjöqvists nackdel.

Nog ska man väl kunna ta två ronder hjärter, saka en spader, stjäla en spader, ta K och E i klöver, och sedan trilla hem i kontraktet efter att ha pressat ut ♦A under resans gång? Otur för motståndarna när det sitter 3-2 i två färger och en mask går, men det främsta kriteriet för ett bra slutbud är att kontraktet går hem.

Match 9, halvlek 1

Sjöqvist och Alex mötte varandra, med endast 3 vp mellan lagen. Samtidigt mötte Modesty, ytterligare 2 vp efter, sist placerade lag Peking. Sjöqvist hade allt i egna händer medan Modesty via en fullpoängare kunde springa om topplagen om de spelade någorlunda jämnt.

Inledningsvis ville vare sig Sjöqvist eller Peking samarbeta. Halvvägs in i första halvlek hade det förra laget ryckt till sig en ledning med 21-0 och det senare 14-5. Den där golfkepsen ligger pyrt till.

Man styr sitt eget öde, något som fick Adam Stokka att välja fel spelplan på följande bricka:

Simons dubbling är inget att vara stolt över, men den är i linje med Mårten Gustawssons beskrivning av nutida bridge som ”gatuslagsmålsbridge”. Oturligt för Adam kunde han slå klövermasken åt båda håll. När han valde att maska över dubblaren blev det bet och -11 i protokollet och ytterligare ett steg närmare back-to-back-vinst i SM Lag för Sjöqvist.

Det trodde i alla fall författaren…

Öppning, dubbling, slutbud och utspelet ♦K var detsamma i andra rummet. Där gick Marion först ned för en 10-minuters tankepaus och sedan ytterligare en 5-minuters lutare innan hon också valde att maska över dubblaren. 0 imp i protokollet.

På samma bricka var Modesty också i 6♠. Där fick spelföraren klöver i utspel, så efter några bra brickor ledde plötsligt Modesty med 10 imp mot Peking. I vp hade de nu gått om Alex men var fortfarande 6,5 vp efter Sjöqvist.

Match 9, halvlek 2

Inför sista halvlek ledde Sjöqvist med 10 vp ned till Modesty, och ytterligare 6 vp ned till Alex. Fortfarande kan det bli spännande om Alex tar in lite vp. Men…

Sjöqvist är värdiga mästare. Bridge vinner man i budgivningen. Se bara följande bricka där Marion Machielsen och Johan Säfsten tog sig till slam som enda par i lokalen, vilket gav +12 imp i matchen:

Snyggt bjudet, först genom att se potentialen i korten, och sedan att ta sig dit. Sedan skadar det inte att två färger sitter 3-2.

På nästa bricka såg Säfsten en avlägsen betchans. När spelföraren slarvade en aning och dessutom hade otur med sitsen tog Säfsten in en bet som enda par i lokalen för ytterligare 10 imp. Som jag skrev ovan styr man sitt eget öde. Två brickor i rad. Två stora svingar. Det är starkt.

Golfkepsen, Steffo Törnqvist och Jangahir Khan

Gårdagens löfte om att mumsa i mig min golfkeps ledde till både syrliga och förhoppningsfulla kommentarer. Jan Lagerman påminde mig om följande histora från 1986 (tagen ur Lagermans minne). Steffo skrev så här:

”Man ska aldrig skriva så här som jag nu gör, men OM man gör det så ska det vara nu, för om inte Jangahir Khan vinner VM-finalen [i squash] i morgon så kommer jag att äta upp mina gummistövlar, min vinterpälsmössa och <något mer>.”

Nästa dags artikel var något i stil med detta:

”När min telefon ringde i natt kl 02.00 fick jag en dålig känsla i kroppen. Jag svarade och hör en kollegas fnitter i luren och börjar inse att det som var omöjligt hade inträffat…”

Janne sa att han träffade Steffo på 4ans buss efter en ligakväll för 10-15 år sedan. Då frågade Janne om han fortfarande, 20-25 år senare, fick frågor om han hade ätit sina kläder. Jo, ett par gånger i månaden, svarade han.

Högupplösta bilder på vinnartrion