Målgruppsanalys

Benämningen målgruppsanalys må låta högtravande, men är egentligen en helt naturlig självklarhet. För att göra ett bra jobb måste ni veta vilka ni tänker vända er till. Här hittar ni en kort introduktion, samt en konkret metod som ni kan utgå från när ni gör er analys.

Vad är en målgrupp?

En målgrupp är en definierad grupp av människor som är möjlig att möta eller att nå kommunikativt. Mängder av variabler går att använda för att tydliggöra målgrupper, till exempel:
Personliga egenskaper: Ålder, kön, nationalitet
Geografi: Orter, stadsdelar, bostadsområden
Platser: Skolor, arbetsplatser, bibliotek, torg
Yrken: Advokater, lärare, sotare
”Arenor”: Marknader, mässor, festivaler
Relation: Familj, kompisar, kollegor, Facebook-vänner,
etc etc etc

Ju tydligare en målgrupp är definierad, desto enklare tenderar den vara att nå. ”Göteborgare” är ur den aspekten en dåligt vald målgrupp, medan ”studenter på juridiska institutionen på Lunds universitet” är ganska tacksam.

En annan faktor som är avgörande för möjligheten att nå er målgrupp är ”kanaler”. Helt enkelt, har ni tillgång till en fungerande metod för att nå er målgrupp? Till exempel genom ett utskick, ett anslag, personlig kontakt eller en mötesplats.

Ytterligare en aspekt är identifikation. Som huvudregel är det lättast att nå målgrupper som har likheter med oss själva. Ungdomar har bäst förutsättningar att nå andra ungdomar, direktörer att nå andra direktörer, djurgårdare att nå andra djurgårdare etc. Det finns självklart undantag, men vill ni göra det lätt för er så är ”gräv där ni står” en rimlig utgångspunkt (om än väldigt trist ur ett mångfaldsperspektiv).

Metod för målgruppsanalys

Inget hindrar att ni diskuterar målgrupper i ett vanligt samtal, men ni kan också använda den här ganska enkla metoden för att strukturera er analys:

1. Inled med brainstorm i 10-15 minuter. Upp med alla tänkbara alternativ på bordet - inget är rätt, fel, smart eller dumt!

2. Därefter går ni igenom och ”poängsätter” alla förslag utifrån nedanstående tre kriterier.
• Hur stor och långsiktig är målgruppen? Ge 2 poäng till långsiktiga verksamheter där ni kan nå många. Ge 1 poäng till stora tillfälliga mötesplatser och till små återkommande verksamheter.
• Hur stort intresse bedömer ni finns inom målgruppen? Finns det en vinkling som kan göra er mer relevanta, till exempel genom att vända er till personer ni bedömer som kontaktsökande eller på jakt efter en hobby? Ge 2 poäng om ni bedömer målgruppen som särskilt intresserad, annars 1 poäng.
• Vilken är er egen kontakt med (eller tillgång till) målgruppen? Ge 3 poäng för sammanhang där ni har en direkt kontakt (exempelvis era egna arbetsplatser). Ge 2 poäng om ni har förutsättningar att nå målgruppen via en indirekt kontakt, till exempel någon ni känner. Ge 1 poäng för målgrupper ni måste etablera kontakt med ”från scratch”.

3. Självklart bör ni prioritera de målgrupper som fått högst poäng. Dela in dem i tre kategorier:
Primär målgrupp: Den/de målgrupper som ni i första hand tänker arbeta gentemot, och som ska vara föremål för åtgärder i er projektplan.
Sekundär målgrupp: Den/de målgrupper ni skulle vilja arbeta gentemot, men inte har möjlighet att prioritera just nu. Där håller ni aktivt utkik efter fler personer till er projektgrupp, eller kontakter ni kan dra nytta av. När/om möjligheten finns lägger ni till dem i ert arbete.
Övriga målgrupper: Dessa lägger ni inte mer energi på för stunden. Men behåll era anteckningar! Ni bör göra om den här processen någon gång varje år (förslagsvis i början av varje termin), och då kan ni utgå från era tidigare anteckningar. Det tar inte många minuter, och kanske har ni nya idéer eller förändrade förutsättningar som kan öppna nya möjligheter!