En bricka med flera poänger, och där vi hade tur.

Ömsesidigt budgivning. De bjuder spader, vi ruter.
Syd bjuder över med 5 spader våra 5 ruter som jag bjöd, och får spela 5sp D.

Ut kommer ruter ess. På bordet ligger bla KD10x i ruter, samt hjärter Kx.
Gulp! Nu är goda råd dyra. . Men jag har klöver ess, så jag lägger lägsta rutern jag har som lavinthal- kanske blir det någon nytta utav markeringen??

Spelföraren stjäl som väntat, och spelar trumf. Partnern tar för trumfesset (NÅGOT måste han ju ha för dubblingen) och vänder - med hjärter. Helt obegripligt fel hos en så pass duktig kortspelare som partnern är. Han hoppades förstås att jag satt med esset efter kungen, och han hade Kknx i klöver så det vart inte roligt att vända ifrån gaffeln, men jag gav ju tydlig lavinthal för klöver…

Spelföraren tar för hjärterkungen, trumfar ut, rör aldrig sina stora ruter, så har hon kvar sina Dxx i klöver och förlorar dom i de tre sista sticken… -2 dubblade ensam topp, flera andra spelade samma kontrakt å utspel med hemgång. (stöld, in på hjK, och 2 kast på kd i r)

Nord påpekar försynt att du kunde ju saka klöver på dina stora ruter… Spelföraren börjar åja sig och yla - men jag tänkte att ruter ess var kvar!

När hon lugnade sig lite, försökte jag komma med det praktiska tipset att det kostade ingenting att kasta en förlorande klöver på en kanske förlorande ruterkung… Men syd fortsatte att åja sig och yla…

Lärdom? För vissa är det viktigare att åja sig och få partnerns sympati, än att lära sig mera….

Hur som, vi fick i slutändan 64% i scratchen som slutresultat i tävlingen…

Och det är ungefär samma anledning till att jag under en period hade ett handikapp på under 10… Jag är en hygglig spelare, men ingenstans i DEN klassen… Men jag har ofta goda resultat mot svagare spelare… Fokuserar bättre mot dom, tror jag.