Jag förstår mycket väl att mästarpoängen är en motivator för många att spela bridge och avancera i systemet med olika mästarklasser. Grundidén som sådan är närmast genial då den skapar en lust att tävla samt ger förbundet välbehövliga inkomster.
Men fördelningen… Jag skall ärligt erkänna att jag inte brytt mig så mycket tidigare år då jag började i sen ålder och förmodligen aldrig når några större höjder i systemet då jag heller inte är speciellt duktig, men sista året har jag tävlat lite mer målinriktat och dessutom nått några bra placeringar och sett vad de inbringar i mästarpoäng. Utfallet känns nästan slumpmässigt. Förra vintern spelade vi två lagtävlingar mot bra motstånd i Dalarna, DM och Barkenträffen. Vi lyckades vinna bägge och fick 11 respektive 9 silverpoäng. På festivalen gick vi till slutspel i Chairmans cup, vann första matchen i knockouten mot de som vann Gröna hissen, för att sedan åka ut i två raka och hamnade på en delad 9:e plats totalt. Detta gav 34 silverpoäng. I söndags spelade jag ENA-träffen, en Guldtävling, och kom 3:a 3,1 poäng efter segraren och fick 14 silverpoäng.
Samtliga dessa resultat anser jag vara en ganska bra prestation mot relativt bra motstånd.
Går jag ner och spelar en match i Uppsalaseriens division 2 och vinner får jag typ 6-8 silverpoäng där motståndarlagen är på en nivå så att de skulle komma i absoluta botten av samtliga tävlingar nämnda ovan. Sedan finns Svenska cupen också som exempel.
Det måste finnas betydligt mer rättvisande metod att fördela mästarpoäng i tävlingar. Att ge silverpoäng för vinster i enskilda matcher är ju bara korkat. Givetvis borde enbart placeringarna i slutserien vara poänggivande om det skall kallas för just mästarpoäng, eller åtminstone huvuddelen. Att få en massa mästarpoäng för att komma sist i en serie rimmar illa.
Nu tror jag inte att detta inlägg på något sätt kommer att förändra bridge-Sverige och mästarpoängsfördelningen, men det skulle vara intressant att höra hur folk tänker och tycker, SAMT vad förbundet tänker med denna sanslöst snefördelade strössel av mästarpoäng som sedan är underlag för mästarklasser. En hel del är ju också Stormästare i bridge, vilket i min värld borde vara en tung titel att bära men det är ”hur många som helst” som är det.
Avslutningsvis vill jag bara berätta om en rolig sekvens när jag öppnade med 2♠ svagt i första hand (lika zoner) mot landslagsmeriterade spelare i söndags, fick pass från MTV och 2nt=Stenberg invit från partnern. Pass från MTH efter en viss tvekan följdes av 3♦=tillägg utan singel från mig och pass från MTV. 3♠ från partnern och MTH frågar om betydelsen och jag svarar slamintresse. 4♠ från mig som passades runt. Partnern lägger upp QJxx, xx, xx, Q10xxx, motståndarna tar sina fem toppstick och jag claimar 8 spel för två bet och nästtopp på brickan. Efteråt säger MTH att i alla andra budsekvenser dubblar han något bud. Visserligen hade vi fått helt OK för -500 också, men nu blev det ju riktigt bra. Hade det funnits pris för bästa budgivning tycker jag att det varit en stark kandidat