Till att börja med ett stort tack till Mats och Lars för allt ni gjort och alltjämt gör för juniorbridgen i Sverige, projekt Yellow Cap inkluderat. Med detta sagt känner jag dock att jag måste ifrågasätta lämpligheten i att nyttja juniorfonden till att pumpa pengar in i en internationell organisation som arrangerar dyra turneringar på BBO. På vilket sätt anser JK att detta svarar upp mot fondens syfte ”att bidra till att öka antalet ungdomar som spelar bridge”?
När vi trots alla framgångar för våra juniorlandslag under det senaste decenniet inte ens får ihop ett startfält till en direktfinal i JSM-par så ser då inte jag några evidens för att elitsatsningar riktade till en handfull etablerade juniorer ger några som helst ringar på vattnet i den riktning som fonden främst ska verka för.
Det kan ligga något i det Dan säger men det vore bra om du kom med ett alternativt förslag hur vi ökar antalet juniorer. Syftet med Yellow Cap är delvis att öka antalet juniorer som är intresserad av bridge på elitnivå och det är också en viktig del för ibland blir det ändå ringar på vattnet.
Mitt inlägg ovan var mest en känga till förvaltningen av fonden, men annars håller jag med dig Mats om att det är mest klädsamt då kritik åtföljs av konstruktiva förslag. Juniorrekrytering är dock ingen lätt nöt att knäcka. Tänker man på elitsatsningar så tror jag emellertid betydligt mer på att stötta mentorer och träningslägerverksamhet eller rentav på att sponsra deltagande i guldtävlingar så att juniorerna också hamnar i ett sammanhang och syns här på hemmaplan.
Tänker man istället mer på bredden så vill jag se fonden främst stötta initiativ till riktad kursverksamhet och lägeraktiviteter lokalt. I mångt och mycket handlar framgångsfaktorerna där om eldsjälar och allmänt bemötande på klubbnivå, där nyckeln är att få ihop en tillräcklig stor grupp av ungdomar så att de finner nöje av att umgås både på bridgeklubben och hemma hos varandra. Det är här lätt hänt att drömma sig 40-talet år tillbaka i tiden då vi i lilla Härnösand rentav höll klubbkval till JDM-par för att sedan möjligen kunna ta sig igenom nålsögat till JSM-finalen. Men jag inser att det är oerhört mycket svårare nu. Dels är det överlag svårare att få folk att engagera sig ideellt, dels är det svårare att få kommunala bidrag till denna slags verksamhet, dels är det svårare att ta sig in på skolorna, dels ser vi alltmer av hemmasittande än välfyllda fritidsgårdar och dels har dagens ungdomar inte med sig samma vana av att spela kort. Lägg på det att vi i princip har förlorat de 80- och 90-talister som annars hade kunnat fungera som brygga och skapat en för ungdomarna mer inbjudande miljö på klubbarna så inser vi nog att det är en rejäl uppförsbacke framför oss om tävlingsbridgen i Sverige ska överleva.
”Tänker man på elitsatsningar så tror jag emellertid betydligt mer på att stötta mentorer …”
Det är väl lite det man gör här, enligt min åsikt! (Även om mentorerna inte får betalt)
”att sponsra deltagande i guldtävlingar så att juniorerna också hamnar i ett sammanhang och syns här på hemmaplan”
Ja men det syns väl inte heller mycket för icke bridgespelade ungdomar?
Och bredden ja, vad ska man göra med pengarna så det blir meningsfullt? Det handlar ju knappast om pengar längre.