Det ligger givetvis något i det att insatsen, handikappmässigt, nog bör mätas utifrån vilka man har tampats med i det lokala heatet. Å andra sidan så speglar snittet där inte alltid snittet på dem man verkligen mött under tävlingen.

Hursomhelst så ska man vara medveten om att om man som tidigare justerar handikappen utifrån simultanresultatet i landet så kommer per automatik ett heat med lägre handikapp än tävlingens snitt-hcp att röra sig uppåt mot detta genomsnitt, medan heat med högre handikapp än tävlingens snitt-hcp kommer att röra sig nedåt. Detta talar på sätt och vis också för att dela upp heaten var för sig så att man inte ”straffas” bara för att man spelar på en klubb med tufft motstånd eller ”gynnas” av att spela på en klubb med svagare dito.

Å andra sidan, om man inte tar de tillfällen som bjuds till att jämföras bredare i dessa tider då allt färre reser långt för att spela bridge, ja då befäster man de klusterbildningar som nollsummespelet i hcp ger. Vad menar jag då med det? Jo, vilket hcp en spelare av en viss kvalité hamnar på beror i hög grad på var man spelar mest. Är det på en klubb med många nybörjare eller rentav på en klubb där spelarna hade få mästarpoäng när hcp-systemet infördes, ja då kommer denna spelare med största sannolikhet att ha ett högre hcp än vad en motsvarande spelare som huserar i en klubb med fler elitspelare har. För en klubb med få ut- och inresande spelare gäller dessutom att snitt-hcp på klubben kommer att ligga tämligen statiskt, alternativt höjas i den takt som nybörjare ansluter.

Hcp-systemet fungerar därför hyfsat i tävlingar på hemmaplan, men klart sämre i jämförelser över landet. Därför är det faktiskt också riktigt tveksamt att införa SM-tävlingar med hcp-beräkning, men det är en annan historia.