Det finns inga absoluta regler för hur en deklaration ska skrivas eller ett bud förklaras. Det gäller helt enkelt att ge motståndarna tillgång till samma information som partnern har. Men sedan måste man i praktiken alltid dra en gräns för hur många detaljer man kan få med.

Att öppna 1NT på 2-2-4-5 är hyfsat normalt, så ingen kommer att döma ner dig för detta. Man får lov att göra upp- och nedvärderingar och rimliga avvikelser.

Om du har diskuterat med partnern att ni kan öppna 1NT på 4441 så bör du nog skriva det på deklarationen. Men om det är odiskuterat och nästan aldrig används kommer du inte att bli neddömd om du inte angivit det.

Om dina svaga tvåöppningar visar exakt sex kort i 98 % av alla fall kan du nöja dig med att deklarera detta. Om du får en fråga ska du naturligtvis säga att det kan faktiskt hända att det kan vara sju kort, men att det är i mindre än 2 % av fallen. Eller så kan du deklarera ”6+ men nästan alltid exakt sex kort.”

Det gäller att vara praktisk och enkel, och att ge motståndarna en ärlig chans. Man ska naturligtvis inte deklarera eller förklara så att man medvetet underhåller information. Men när du kommer ner på detaljer måste du dra en gräns nånstans.