Efter diverse turer fram och tillbaka p.g.a. olika spelares privata situationer har jag nu tagit ut följande lag till NM i Örebro 27-29 maj:

Johan Sylvan - Frederic Wrang
Johan Upmark - Per-Ola Cullin - Peter Fredin

Anledningen att det sistnämnda paret består av tre spelare är att Per-Ola troligen inte kan medverka under fredagen, då Peter i så fall hoppar in och spelar med Johan Upmark. Jag har valt denna lösning av flera skäl:
- Det fanns inget uppenbart reservpar att sätta in som ett led i en framtidssatsning.
- Jag tar gärna chansen att låta udda parkombinationer ur VM-laget (se nedan) få känna på varandra i "hett läge" för att ha flexibilitet i matchningen, om oförutsedda saker som sjukdom el.likn. inträffar under turneringen. Jag utnyttjade detta redan under EM i Ostende, där jag i en oviktig match testade blandade par. Två spelare ur olika par var också lite krassliga några dagar.
- Min ambition är att Sverige skall vinna NM, och jag tror denna fredagskonstellation ger oss störst chanser till seger. Det 5542 system som Upmark normalt spelar är nästan identiskt med Fallenius-Fredins system så jag är inte överdrivet orolig på den fronten. Framför allt när det bara gäller en dags spel tror jag fördelen att spela med två av landets bästa spelare överväger.


Till VM (Bermuda Bowl) i Veldhoven, Holland 15-30 oktober har jag tagit ut följande lag:


Johan Upmark - Per-Ola Cullin


Peter Bertheau - Fredrik Nyström


Peter Fredin - Björn Fallenius

Kapten blir jag själv, assisterad av Jan Lagerman.

Närmast sörjande är Sylvan - Wrang som jag hoppas satsar vidare mot EM nästa år. De har ett bra år bakom sig även internationellt, men får tyvärr inte lika mycket träning på toppnivå innan VM då de ännu inte lyckats säkra ett "proffskontrakt" som par, varken till öppna EM eller Summer Nationals.

Till Nation's Cup i Bonn måste jag som vanligt vänta med uttagningen tills vi vet vilka som går till SM Lagfinal eftersom tävlingarna, som vanligt, krockar.

Som ni säkert märkt har inga separata OBS-tävlingar hållits i år. För några år sedan fanns ganska många par som hade en realistisk chans att slå sig in i laget och då var det gamla upplägget motiverat. På sistone har en liten grupp på fyra par utkristalliserats som klart bättre och, med begränsade ekonomiska resurser, väljer jag då att satsa på dem. Alla länder har sina egna metoder anpassade efter sina förutsättningar, men t.ex. Holland har jobbat med detta koncept under flera år. De lovande par som lämnar junioråldern är det meningen att PO Sundelin skall fånga upp och odla, så de inte faller mellan två stolar.
Viktigt för mig är att vara flexibel - hela tiden anpassa metodiken till rådande omständigheter snarare än att göra något "för att vi alltid gjort så".

Som ni märkt är jag ganska usel på kommunikation. Detta har diskuterats i styrelsen och jag kan förhoppningsvis skärpa mig - alternativt hitta andra lösningar.

Bästa hälsningar
Jan Kamras