Lars-Göran Larsson skrev:

Omöjligt att räkna (eftersom ingen enhet finns) men man kan ju alltid tycka.

Per Jephson skrev:

Jag skulle inte betrakta mig som överdrivet otursförföljd om en storslam med bet bara kostar en åtta… däremot har jag funderat (utan större framgång…) på hur innehav av sp Kn innebär 15 takstick men avsaknaden ger bet i 7 hjärter…. jag förmodar att takspelen inte fanns i NT utan i ett hjärterkontrakt med trumfen 6-4 eftersom två ruterstölder var tillräckligt….men spaderutspelet slaktade din reverse dummy?
Hur satt det?

Minns inte exakt. Men jag tror jag skrev fel om budgivningen även om det inte spelar någon roll.
Jag öppnade med en stark ♣ 17+ Bosse bjöd 1♠ som visar utgångskrav med 5+ ♥ Nu klev högeruttern in med 2♦ och jag bjöd 2!j (som satta trumfen och inleder lite frågebud (relä))
Det var en helt sinnessjuk bricka faktiskt men som sagt jag minns inte alla korten. Det kanske går att kolla upp här på SBF:s sida?

Lycka till med bridgen
/Mikael Westerlund

Jag upplever att tur, eller kalla det medgång, i zonen, flyt mm, går i vågor. Kan hålla i sig ett dygn eller längre. Sen vänder det och då går det bra ett tag. Som en sinuskurva. Naturligtvis hänger turen ihop med kvaliteten på sitt eget spel, men jag vill nog påstå att tur lever ett eget liv. Det gäller förstås inte bara bridge, utan alla spel. Kanske livet i övrigt också, men skumt är det.

Ni förväxlar tur med slumpen. Tur är en kortsiktig faktor som jämnar ut sig med ”naturens lagar”. Exempelvis tärningsslaget i GO som med ett (1) slag blev turslag eller ett otursslag men just det antalet ögon på tärningen uppkommer exakt en gång på sex i längden.
Skicklighet har inte ens med saken att göra (men kan upplevas så).
.
Obs att detta inte emotsäger Börjes inlägg, snarare tvärtom (förutom att jag inte tycker att slumpen är en ”skum” grej).

Hustrun frågade maken efter avslutad bridgekväll. ” Visst gjorde jag det bra när jag fick hem slammen” Nä du hade tur för om du spelat rätt hade du gått bet ! fick hon till svar
Gammal Putte Kock historia

Kanske man skulle införa en regel i fyrmanna att nord syd vid varje bord får stryka en bricka efter färdigspelad halvlek.
Undrar hur det skulle påverka spelet.

Första gången jag spelade med skärm var i Geneve 1990.
Vi mötte Jean Besses lag och Mårten o jag hade ok, förutom en bricka som var katastrof.
Pga vår ovana med skärm tog det dock onödig tid så när en bricka återstod kom TL och sa att den brickan inte kunde spelas och den ströks.
Lagkamraterna Auby Bernalt kom lommandes och sa att de hade en jättedisaster. Dessutom hade de problem med skärmen så att de hann inte med att spela en bricka.
Det visade sig att de brickor som ströks var de två katastoferna.
Så matchen vanns med marginal. Det tyckte vi var tur.
Man kan misstänka att motståndarna tyckte det var otur.

Mårten Gustawsson skrev:

Varför kan man inte glömma gamla katastrofbrickor?
På Jannes och min, mest min, katastrofbricka hade jag 1-4-4-4 och 15 hp. Vi spelade 15-17 NT med fyrkortshögfärgsöppningar. Jag valde att öppna 1Hj för att på partnerns 1Sp återbjuda 1NT. Med resultat att vi missade en uppkasttresangare med tillsammans 26 hp.

Tricky…
En hand som inte existerar i standard-systemet.

Hur löste dom det vi andra bordet?
1NT-öppning?

Stefan Olausson skrev:

Mårten Gustawsson skrev:

Varför kan man inte glömma gamla katastrofbrickor?
På Jannes och min, mest min, katastrofbricka hade jag 1-4-4-4 och 15 hp. Vi spelade 15-17 NT med fyrkortshögfärgsöppningar. Jag valde att öppna 1Hj för att på partnerns 1Sp återbjuda 1NT. Med resultat att vi missade en uppkasttresangare med tillsammans 26 hp.

Tricky…
En hand som inte existerar i standard-systemet.

Jag skapar oftare min egen otur.

Jag brukar som så att får jag en dålig bricka så nästa brickorna fyra fem stycken så bjuder jag 7NT som blir redubblat så får jag noll % så straffar jag min robot partner som inte fatttar nått ändå, DEt tycker jag är roligt

Johan Upmark skrev:

Johan Wahlberg skrev:

Du skapar din egen tur. Punkt.

Du yrar igen. Punkt.

Förlåt, Eftersom du går under smeknamnet ”Tur” så måste du ju veta bäst. Jag har alltid trott att man skapar sin egen tur men nu är jag förvirrad.

En sak att också fundera på är att en skicklig spelare inte har lika stort utrymme för tur (slump till hans fördel) som en mindre skicklig.
Kan bli konklusionen att bra spelare har tur men mindre bra mer tur!
Jag tror inte det motsäger resonemanget ovan för egentligen säger du, Torbjörn, att den skicklige utnyttjar sin skicklighet.
.
Jämför en konstant felspelande spelare, han har ju stora möjligheter till just ren och skär tur - ibland spelar han ”omedvetet” precis samma som den skicklige - turligt nog.
.
(tur - det är nog lite mer filosofisk fråga än logisk = kul tråd skapad)

Johan Upmark skrev:

Precis. Självklart skapar du dig förutsättningar för att vara lyckosam, men tur för mig är just tur, dvs. att vara lyckosam med slumpen. Fjupp och jag har haft den här diskussionen mången gång förut. Jag tar gärna Kalle Ankas sida i ett parti tärning mot Alexander Lukas bara jag får ett valfritt (du delar jag väljer) fördelaktigt odds:)

Ok, du menar att man med oddssättning kan elimininera värdet av tur/otur?
I min värld är tur treställigt digital. Antingen har man tur/otur/varken eller, inte nåt mittemellan.
Jag tror att Kalle är en fucking loser mot Alexander oavsett odds eftersom han vinner VARJE tärningsslag