Kia Ora (hej!), eller ”hur man talar Kiwi”…
Calle Ragnarsson och undertecknad befinner oss just nu i Nya Zeeland och deltar, efter viss sight-seeing, i deras mycket gemytliga ”Congress”. Folk här är väldigt trevliga, men språket, och framför allt uttalet av vokalerna, är lite annorlunda än dem vi är vana vid från skolengelskan.
Att man sa ”kille” till Calle stämmer ju i och för sig, och Määärtin hänför sig förstås till mina spelföringar. Men att någon just tillfrisknad känner sig ”bitter” känns dock mindre logiskt.
Alltnog, i dagens bulletin fanns till vår lättnad en liten parlör som jag publicerar här ifall någon tänker sig åka hit (rekommenderas!) och ha ett litet språkligt försprång…
| KIWI | English |
|---|---|
| Pissed Aside | Chemical to kill insects |
| Pigs | For hanging out washing |
| Pugs | Pink animal for pork chops |
| Sucksspick | Half a dozen beers |
| Sex | One less than sivven |
| Tin | One more than nine |
| Beers | Large fierce animal, brown or white |
| Veerjun | New Zealand maid |
| Sivven sucks sivven | Large Boeing aircraft |
| Biggage chuck-in | Place to leave your suitcase at airport |
| Fear Hear | Blonde |
| Duffy Cult | Not easy |
| Bun Button | I have been bitten |
| Fush | Marine creature |
| Fitter Cheney | A kind of pasta |
Hälsningar från Hamilton och Calle samt
Martin
Tjena, grabbar. Försöker lista ut varför ni ligger tvåa med 1VP mer än ettan…
Ah. Det var IMPen ser jag nu. Lycka till!
”Kongressen” är nu över…
Efter motgångar i lagtävlingen lyckades Calle trots undertecknad att ta hem ett NZ-mästerskap, det i ”same-sex pairs” - ett mästerskap som går parallellt med mixedmästerskapet för att trösta dem som inte lyckats bjuda in en partner av motsatt kön.
I NZ använder man inte en av bridgehistoriens viktigaste uppfinningar: budlådan, utan skriver i stället i ett litet block kallat ”bidding pad”. Man skriver i tur och ordning in sitt bud i en liten fyrkant, och skulle budet vara alerterbart ska partnern ringa in budet. Fungerar faktiskt bättre än förväntat!
De diagonala strecken markerar förstås pass och ”X” betyder ”dubbelt”. Det sista passet är ett dubbelstreck - och skulle tvist uppstå finns skriftligt bevis kvar på vad som hänt.
Slutbegivenheten var en prisutdelningsmiddag med tal (alla ombads att dra en vits…) och efterföljande disco där man som svensk kunde glädjas åt att ABBA inte verkar ha tappat i popularitet.
I morgon inleds den långa resan hem, och efter två nattflygningar blir det sista kvalmatch i Svenska Cupen (tisdag)…
Hej Martin,
Grattis till segern!
Dom där budlapparna har jag hört talas om, men aldrig använt.
Undrar bara, ligger lapparna kvar på bordet under spelet,
eller döljer man dom efter utspelet?
Regelmässigt ska de vändas upp och ned (normalt när budgivningen är avslutad) men i praktiken ligger de ofta kvar synliga ändå.
Ett problem i dessa dagar är att det går åt papper (man river av en ”blankett” för varje bricka) så någon elektronisk variant vore att föredra.
I Christchurch (Syd-ön) spelade vi en kvällstävling, där hade man en mindre ”padda” för varje bord (deras bridgemates hade förstörts av någon anledning och man investerade då i denna lösning) och det var en riktigt trevlig upplevelse: en större bild, man pekade på slutbud och resultat, namn på spelarna kom upp stort och tydligt, etc. Budgivningen kom dock inte med, utan där blev det ”lapperi” som vanligt.
Som kuriosa spelade Calle och jag en kvällstävling i lilla staden Matamata - trots litenheten hade man eget Bridgehus! Vi kom ”bara” tvåa på N-S-ledden (som alltid: Mitchell) och segrarna kom triumferande och påtalade att vi slagits av en 85-åring och en 92-åring. Vem kan säga att bridge inte är fenomenalt…?
Tack för svar!
Hur fick ni idén, dra iväg så långt för att lira lite kort?
Ingen billig utflykt antar jag?
Jag kom förbi NZ ungefär 2001 och blev betagen både av landet och deras supertrevliga Congress. Under banketten i går sa man att jag som längst resande utlänning nu varit där 15 gånger sedan dess…
Vänligheten (och ibland nyfikenheten) man möts av är otrolig!
Vi hyrde en liten lägenhet för c:a drygt 300 kr pp per natt som låg på gångavstånd från spelplatsen, och där kunde vi fixa egen frukost och ”sopp-lunch”. En flygbiljett hit kan man få för under 10 laxar om man planerar lite, så jättedyrt (i jämförelse med mycket annat) är det inte. Visst tar det lite på krafterna med tidsomställningen, men det går fort över.
Calle och jag har puffat för den svenska Festivalen (som givetvis är överlägset allt annat
) och hoppas få någon därifrån till Örebro.
Om någon är intresserad av info om NZ-congressen, som nästa år går av stapeln 25 september till 5 oktober, så är det bara att ta kontakt. Jag kommer i alla fall försöka vara där!