Få var nog dem som kom sig för att tippa någon segrare utanför Filbyter Bridge, möjligen i så fall av rent patriotiska skäl. Till favoriterna hörde de regerande och mångfaldiga distriktsmästarna Maria Klingspor-Carl Ragnarsson, trogna SM-finalisterna i såväl mixed som veteran Viveca Rappe-Jan-Erik Thomasson, 2009 års mästare Marie Binglöv-Staffan Hed, makarna Anna och Sune Björling samt Gunilla Hennings-Klaus Claassen, också de frekventa SM-finalister i mixed.

Om några andra skulle kunna utmana om prispallen, föll det ansvaret nog närmast på Matilda Wik-Mattias Norling, Lena Lundqvist-Lars-Inge Rehnström, Gun-Britt Rindstål-Gunnar Schäfer samt Gun Karlsson-Lars-Erik Johansson.

Och mycket riktigt kom finalen att domineras stort av Linköpingsklubben Filbyter Bridge, som till slut belade de fem första platserna och hade sex av finalfältets nio par bland de tio främsta.

Men snabbast iväg, denna regntunga och smått råkalla lördagsmorgon i mars, kom emellertid Motalas Birgitta Wirén-Nils Westling, som fixade rondseger mot klubbkompisarna Marita Larsson-Nils-Erik Torstensson, tätt följda av Lundqvist-Rehnström och ett annat Motalapar, Ulla Carlsson-Peter Öster. Lundqvist-Rehnström avlöste efter andra ronden och lyckades behålla ledningen ytterligare en rond innan det var Wirén-Westling i tät igen. Också de lyckades bara hålla ledningen i två ronder, därefter återtog Valdemarsviksparet taktpinnen lagom till att tävlingsledaren annonserade dagens första paus efter 12 spelade brickor.

Topp fem efter 12 brickor, medel 144:

De på förhand utnämnda favoritparen hade alla haft en trög start. Klingspor-Ragnarsson hade så sakteliga klättrat uppöver från sin inledande tjugoförsta plats, nu tätt följda av Hennings-Claassen på sjätte medan Rappe-Thomasson befann sig på tionde. Björlings, Binglöv-Hed, för att inte tala om Wik-Norling, huserade i de betydligt lägre regionerna. Men ännu var tävlingen ung …

Rappe-Thomasson inledde starkast efter kaffet, först genom 39-9 mot regerande mästarna, varmed de åkte en god bit ned i resultatlistan, därnäst via 41-7 mot Maud Kylinger- Gunnar Boström. Birgitta Wirén-Nils Westling fortsatte att tugga på i ett jämnt och högt tempo i piken, vägrandes att släppa någon förbi sig. De kunde gå till lunchpaus efter 24 brickor med ett sju poäng stort försprång till tvåan och knappt 40 poäng till trean.

Topp fem efter 24 brickor, medel 288:

Titelförsvararna parkerade på tolfte plats, efter ett par tre mindre lyckade ronder, med Hennings-Claassen och Björlings tätt i hasorna och strax där bakom Wik-Norling. Bättre fart hade då Binglöv-Hed fått, som genom ett par bra ronder klättrat till niondeplatsen med Rindstål-Schäfer två placeringar framför.

Det sägs ju att tretton är ett oturstal. Just det verkade dock inte gälla för kombinationen rondtalet tretton och Rappe-Thomasson, som genom 42 poäng av maximala 48 nu gick upp i ledning. När de fortsatte med 37 i nästa rond samtidigt som hittills så stabila Wirén-Westling fick på nöten, bara tre futtiga poäng, av Trosas makarna Wäppling, hade ledningen i ett huj utökats till 44 poäng!

Emellertid blev rond 15 lika dålig för ledarparet som den två ronder före var bra. Men när den jagande klungan inte kunde bestämma sig för vem som skulle hålla i taktpinnen, var avståndet nedåt ändå ganska betryggande - litet drygt en topp skiljde Rappe-Thomasson från tvåan Lundqvist-Rehnström. Och bakom dem var det tätt mellan barren ned till sjundeplatsen.

Valdemarsviksparet fortsatte sin hårdkörning och närmade sig ledarparet alltmer. Hårt körde fortsatt även Wirén-Westling, nu med Klingspor-Ragnarsson, Binglöv-Hed och Norrköping-Katrineholms Siv Agrér-Lars Eriksson, som var ett av de sent inkallade reservparen, i släptåg. Den artonde ronden såg titelförsvararna för första gången lägga sig främst i spåret, men det visade sig vara ett kort gästspel för redan ronden därpå återtog klubbkamraterna Rappe-Thomasson förarsätet. Med på nytt två usla ronder hamnade Klingspor-Ragnarsson på efterkälke. Ledarparet drog därmed ifrån med trettiotalet poäng, samtidigt som det jämnat ut sig i kampen om övriga placeringar.

Med 40 brickor av 54 spelade kom dagens sista, och för många välbehövliga, avbrott. Den efterlängtade kaffepausen …

Topp fem efter 40 brickor, medel 480:

Sju, för flera tunga, ronder återstod av årets mixedfinal. Viveca Rappe -Jan-Erik Thomasson såg ut att gå mot en sedan länge efterlängtad seger i disciplinen. Det skulle vara dem väl unnat, de som varit så nära så många gånger. För Birgitta Wirén-Nils Westling skulle det vara en riktigt stor framgång att hamna på pallen. Och vilken prestation i så fall av Matilda Wik-Mattias Norling, som halvvägs låg riktigt pyrt till - de vann förresten den tredje omgångens sexton brickor på lite drygt 70%.

Rond 21: Rappe-Thomasson 38 poäng, Wik-Norling 41, Klingspor-Ragnarsson 29 (frirond), Binglöv-Hed 22 och Wirén-Westling bara 10. Därmed intog Wik-Norling andraplatsen och Binglöv-Hed knackade på dörren hos Wirén Westling, som nu fallit till fjärde.

Rond 22: Rappe-Thomasson 7 poäng, Wik-Norling 29, Klingspor-Ragnarsson 35, Binglöv-Hed och Lundqvist-Rehnström båda 41, medan Wirén-Westling ytterligare en dålig rond, 11 poäng.

44 brickor, medel 528:

Rond 23: Rappe-Thomasson 24, Klingspor-Ragnarsson 33, Lundqvist-Rehnström 37, Binglöv-Hed 24 och Wik-Norling som i det inbördes och synnerligen kritiska mötet med konkurrenten Wirén-Westling bara fick med sig fem poäng av de 48. Titelförsvararna hade nu två poängs ledning före Rappe-Thomasson, med ca 20 poäng ned till tredjeplatsen.

Rond 24: Fortsatt inhöstade Klingspor-Ragnarsson något fler poäng än Rappe-Thomasson (35 mot 24), Lundqvist-Rehnström en ny 37-poängare, med Binglöv-Hed i släptåg på 34. Såväl Wik-Norling som Wirén-Westling hade knapra resultat i ronden, men Hennings-Claassen desto bättre (36).

Därmed var ställningen med tre ronder kvar, medel 576:

Spurten var inne i slutskedet. För att något av paren närmast efter tätkvartetten skulle kunna blanda sig i leken, krävdes tre kanonronder. Och det samtidigt som de framförvarande inte fick gå alltför starkt.

I rond 25 hade Lena Lundqvist-Lars-Inge Rehnström det tvivelaktiga nöjet att möta rondsegrarna till priset av 0-48 i poängskörd. På samma sätt som för ett par veckor sedan i veteranfinalen, kom det att vara avgörande för pallplaceringarna. Klingspor-Ragnarsson ledde nu på 754 med Rappe-Thomasson tvåa på 726. Binglöv-Hed, som via 38-10 mot Haglind-Krantz och väl assisterade av Lenas och Lars-Inges tragiska nollrond, hade plötsligt intagit tredjeplatsen på 714. Avståndet ned till fjärdeplacerade Lundqvist-Rehnström hade vuxit till 27 poäng.

Rond 26: I det närmaste dött lopp i poängskörd mellan ledarparet och tvåan. Binglöv-Hed hade en dålig rond (11), men Lundqvist-Rehnström inte så mycket bättre (16). Bättre hade däremot Hennings-Claassen, som med sina 34 poäng nu kom att bli allvarliga pretendenter på bronsmedaljerna.

Med en rond kvar att spela, medel 624:

Sjutton poäng var allt ledarparet behövde för att vara helt säkra på att försvara sitt guld från ifjol. När de mäktade med lite knappt det dubbla (31 poäng) var segern klar. Rappe-Thomasson behövde i sin tur sexton poäng för att vara garanterade att inte Binglöv-Hed med en eventuell full pott i sista ronden skulle kunna tränga sig förbi. De fick med sig 26 samtidigt som Binglöv-Heds 33 var tillräckligt för att hålla bronsplatsen stången från pockande konkurrenter. Matilda Wik-Mattias Norling gjorde vad de kunde med 45 poäng i tävlingens allra sista rond. Det räckte för att passera Hennings-Claassen och inta den i allmänhet så förhatliga fjärdeplatsen. Men trots allt gott kämpat efter den olyckliga starten av finalspelet.

Stort grattis till medaljörerna! Exakt hur många platser ÖMBF får i SM-finalen i sommar blir helt säkert först i slutet av april. Finalplatsfördelningen finner du HÄR

Topp tio i DM Mixed Final 2020 (medel 648):

Fullständig resultatlista