Finalens första omgång var en slätstruken historia, där 3½-orna tog ledningen med 8 imp. Hela ledningen och lite till tog de på en 3-sangare som krävde att två klövertoppar och hjärteress satt på den hand som inte hade den fjärde, höga spadern.

Roligare var en duell mellan de båda lagens juniorer:

Vid andra bordet försökte sig Nordlindh – Andersson på 3 sang, som efter hjärtertio ut inte hade någon chans.

Mot 4 spader spelade Säfsten ut hjärter, som fick gå till Västs tia och följdes av trumfvända.

– Obehagliga problem överlåter man helst åt motståndarna, tyckte Alexander Sandin, och spelade ytterligare två ronder trumf till Västs dam.

Malmström tog en god stund på sig i det knepiga läget. Som vi ser är hjärter direkt hemspelande och en klövervända betyder att Alexander bara behöver lösa rutern för en förlorare. Malmström kom till samma slutsats och spelade den ruter som höll försvaret vid liv.

Rutern gick till knekt och ess och detta läge:

Här borde Alexander nog ha slagit klövermasken – den behövs under alla förhållanden om man inte ska tro på dam andra – men han spelade i stället ruter till damen.

Sticker nu Johan Säfsten med kungen, får Alexander upp den fjärde rutern och har dessutom en ingång till bordet för att slå klövermasken. Men så gör förstås inte dagens juniorer utan Johan duckade kallt och beten var ofrånkomlig.