Systrarna Ylva och Louise Johansson tillhörde landslaget och var med och spelade EM i italienska Montecatini 1997.
Under årets bridgefestival var de tillbaka vid bordet igen – efter 17 års frånvaro.

När det svenska damlandslaget spelade EM i Italien för snart 20 år sedan hette två av spelarna Ylva och Louise Johansson. Tillsammans med Pia Andersson, Lena Kärrstrand, Mari Ryman och Linda Långström blev svenskarna nia.
Familjebildning och barnafödande gjorde sedan att bridgen fick komma i andra hand eller rättare sagt inte alls.
De tidigare landslagsspelarna lade av.

– Det tar mycket tid med familjen. Man har inte tid helt enkelt och vi vill spela regelbundet. Annars är det ingen idé, säger tvåbarnsmammorna.
I våras bestämde sig dock systrarna för att ta upp bridgespelandet igen.
– Vi har spelat ligan på S:t Erik, berättar Louise Hallqvist.
– Annars var det 17 år sedan vi spelade senast.
Nu är de tillbaka, men mycket har förändrats på de här åren.
– Det är extremt mycket att tänka på. Man har lärt sig att cykla, men man ska kunna växla också, säger Louise och drar parallellen till budgivningen och själva spelet.

Systrarna var med under Tylösandstiden och årets Bridgefestival är den första de besöker.
– Vi har trivts under här dagarna. Det är proffsigt och bra arrangerat, men det är superstressigt med 14-minutersronder. Vi har frågat de andra men de tycker det är lugnt, säger Ylva Johansson.
Under Bridgefestivalen har de hunnit med att spela en hel del sidotävlingar.
– Det har gått jättebra tycker jag. Målsättningen är väl att komma tillbaka där vi var när vi slutade spela för 17 år sedan, säger Louise och fortsätter.

– Jag har saknat spelandet. Det har varit vårt sätt att umgås. Vi gillar att spela kort när vi träffas.
Systrarna saknar dock unga tjejer runt bridgeborden inte minst under Bridgefestivalen.
– Tyvärr är det ont om dem. Haffa dem som byter brickor så att de lär sig, säger Louise Johansson.