Här följer en trevlig berättelse om Juniorsatsningen som genomförts i Sundsvall.

De senaste åren har det allt oftare dykt upp juniorer från Sundsvall i olika sammanhang.
Nedan berättar Anders Strömberg lite om den målmedvetna satsning som gjorts;

Bridge har länge varit ett stort intresse för mig. Min son Tobias har sedan han varit liten gärna velat följa med till bridgeklubben. För två år sedan tyckte jag att vi kört tillräckligt mycket hemmaträning i bridge för att Tobias skulle kunna följa med och spela på klubben. Tobias och jag spelade några klubbkvällar i Härnösand och i Sundsvall. Tobias var då 10 år. Tobias tyckte det var roligt att få följa med. Kanske ännu roligare var att han vann chokladkakor på bridgekvällarna.

Att spela med pappa var roligt, men jag förstod att det skulle behövas jämnåriga kamrater som spelade bridge för att hålla Tobias intresse vid liv. Vi startade upp en juniorverksamhet i Sundsvall. En kille som heter Bruno Ventura anslöt och en pojke till som senare slutade. I början växte juniorverksamheten långsamt. Men vårt lilla gäng höll i och träffades varje måndag och fikade och spelade bridge. En dag när det var dags för bridge var Noah Lall hemma hos Tobias. Han hade då inget annat val än att följa med till bridgen. Tur var det, för han frågade genast om han fick följa med följande vecka också. Ett par veckor senare hämtade jag Tobias, Bruno och Noah på skolan för att åka till bridgeklubben. De var då i sällskap av Adrian. Vi frågade om inte Adrian också vill följa med och han svarade “kan jag väl göra”. Så kom det sig att även Adrian blev en trogen medlem i juniorverksamheten. Linus rekryterades på samma sätt; jag hämtade de övriga på skolan, Linus blev tillfrågad om han ville följa med, och det kunde han tänka sig. Efter detta har juniorverksamheten inte ökat något mer. Fler personer får nämligen inte plats i bilen, och att skjutsa folk i bakluckan är ju inte lagligt.

Nu är det alltså fem killar som träffas varje måndag efter skolan. Vi börjar varje samling med fika och så pratar vi. Därefter går vi över till spel och bridgerelaterade övningar och lekar. Barnen är trötta efter skolan, men följer ändå flitigt med till bridgen och uppslutningen är nära hundraprocentig varje gång. En anledning till den höga närvaron kan vara den goda stämningen barnen emellan. Och kanske även korven och chokladbollarna som intas varje måndag.

Ett par gemensamma resor har hunnits med. I påskas åkte fyra av fem barn till riksjuniorlägret i Varberg. Vid lägret deltog barn och ungdomar från Norge, Danmark och Sverige. Avståndet mellan Sundsvall och Varberg är som bekant långt. Men bekväma tågstolar, trevligt sällskap, och lämplig sysselsättning gjorde resan uthärdlig. Vi kom dit en dag för tidigt eftersom schemat ändrades efter att vi köpt tågbiljetter. Därför hade vi en dag över helt för oss själva. Då blev det bad i simhallen. Det var uppskattat. Dagen efter anslöt övriga lägerdeltagare. Killarna från Sundsvall var blyga i början, men vågade interagera mer och mer med övriga deltagare allteftersom lägret fortskred. Allt oftare hoppade de in och spelade i de olika tävlingarna och övningarna som anordnades. Det roligaste var nog att få se att det fanns fler bridgejuniorer i världen - dessa fem var inte ensamma om att spela bridge i ung ålder. Landslagsspelarna kom att bli förebilder att se upp till. Några av sundsvallskillarna vågade sig på att delta i Speedy Gonzales. I vanliga fall spelar våra killar ungefär två till fyra brickor på två timmar på våra måndagsträffar. Nu avverkades fyra brickor på 15 minuter. Det var både skoj och lite nervöst. Allt bridgespelande i Varberg varvades med några utomhusaktiviteter, till exempel orientering och fotboll.

En månad senare var det dags för en ny resa, denna gång till Norrköping. Planen var att pojkarna skulle delta i lag-sm för juniorer. Dock var det för få lag som anmälde sig, så tävlingen blev inställd och istället träffades man för ett juniorträningsläger. Det var kanske tur, då motståndet kunde ha blivit lite för tufft. Att möta landslagsspelare när man precis är nybörjare kan vara lärorikt, men risken är att det känns lite knäckande. Juniorträningslägret blev en rolig upplevelse för sundsvallspojkarna. Flera äldre juniorer var också på plats. På lägret spelades ett par träningsmatcher. En träningsmatch spelade sundsvallsgänget mot juniorer från Norrköping. På grund av ojämnt antal spelare fick Sundsvall låna ut Linus till Norrköpingslaget. Sundsvall vann den träningsmatchen, med lite hjälp från åskådarna och pojkarna var stolta. Nästa träningmatch gick mot Varbergs yngsta juniorer. Denna gång fick sundsvallsgänget låna ut Noah till motståndarna. Flera andra tävlingar anordnades också på träningslägret. Sundsvallspojkarna tyckte särskilt det var roligt att spela med de äldre juniorerna. Att träffa de äldre, spela med dem och se dem spela var inspirerande för våra unga spelare. I Norrköping hade vi hotellet nästan helt för oss själva. Det bästa med hotellet var hotellfrukosten, särskilt kladdkakorna, nutellan och jordgubbarna. Tävlingsinriktade som pojkarna är tävlade de även här, om att äta mest såklart. Lägret avslutades med att Adrian gick och vann b-klassen. Han var något förvånad, men glad och stolt.

På vägen hem fick sundsvallspojkarna sällskap av Erik och Castor. Erik och Castor drog igång pojkarna att spela bridge på tåget, något sundsvallspojkarna fortsatte med även efter att Erik och Castor hoppat av i Stockholm. På tidigare resor har det mest varit mobiltelefonspel som intresserat pojkarna som tidsfördriv, men på resan hem var det uteslutande bridgespel som lockade.

På Kristi himmelsfärdstorsdagen var det dags för nästa stora händelse i juniorbridgen. Sofia Sundström, en äldre junior i Sundsvall, drog ihop fyra duktiga spelare från sundsvallsbridgen som ställde upp som partners till juniorerna i en träningstävling. Juniorerna parades ihop med varsin erfaren spelare. Tävlingen genomfördes i lugnt tempo och det fanns gott om tid att reflektera och utvärdera spelet. Tobias spelade med Emil Tibblin från Sundsvallbridgen och de tog hem segern i tävlingen. Kreativiteten i spelet bland juniorerna var det inget fel på. I en bricka bjöd Tobias tre ruter, trots att han hade renons i ruter. Det stod redan klart att motståndarna fick kontraktet, vilket Tobias trodde. Emil spelade ut en ruterhacka, och såg mycket förvånad ut när Tobias stal första sticket. Sedan bröt det ut ett skratt i hela lokalen. Det är underhållande juniorbridge när den är som bäst tycker vi.

Text Anders Strömberg
Spökskrivare Andrea Strömberg